Som redan stått att läsa på vår engelskspråkiga nyhetssida om Le Mans Classic, så lyckades vi långt över våra egna mest optimistiska förväntningar.
Målet var att fullfölja och komma på en hedersam placering.
Att vinna hade vi inte några större förhoppningar om, möjligtvis ljusblå dagdrömmar.
Men, trots små resurser, jämfört med våra medtävlare, klent med tid för utsortering av bilen, så gick det bra redan från start.
Träningarna avlöpte utan några större bekymmer, våra supermekaniker Niklas och Johan hade bilen i bästa ordning trots tidspressen innan avresa till Frankrike.
Göran och Fredrik körde dagsljusträningen som om de redan hade tjuvtränat på den för oss helt nya banan. Själv fick jag äran att begå debut på Le Mans kl. halv tre på fredagsnatten, när vi hade vår nattkvalificering. En intressant upplevelse, som i allra högsta grad underlättades av att min äldste son, van sim-racer lagt upp Le Mans 1,3 mil långa slinga i racingsimulatorn GT-Legends. De 60 talet varv jag hunnit med där gjorde sin nytta. Så realistiska är faktiskt dagens "dataspel".
När det var dags för vårt första racepass i heatet för bilar mellan 57/61, tog Göran den klassiska Le Mans starten, där man springer över banan till bilen. Göran kom mycket rutinerat snabbt i väg (en extremtrimmad tvåtaktare kan vara rätt lurig att få igång snabbt...)
Efter ett snabbt och stabilt första stint av Göran, var det min tur att snabbt kasta mig in bakom den vackra GT träratten vid förarbytet. Bytet gick som smort och när jag åter passerade depån ser jag en av våra allvarligaste konkurrenter i lilla klassen precis komma ut på banan efter sitt depåstopp. Det blev en tät jakt förbi Dunlop bron och Tertre Rouge, ut på Mulsane rakan. Men där gick det överraskande lätt att helt hänga av Dyna Panhard sportvagnsprototypen med Saaben. XP-Niklas har fått till en helt otrolig 750cc motor!
Efter drygt en halvtimme flaggas vi av, med en känsla av det gick nog rätt skapligt. Övriga småbilar i heatet hade vi i alla fall klart distanserat. Till vår förvåning hade vi också kört ifrån flera större och mer potenta sportbilar med vår den för Le Mans publiken udda Saaben.
När Göran, Fredrik och jag tillsammans med fotograf Christopher-Robin avnjuter en delikat lunch i exklusiva Drivers Club, där ostron och champagne tillhör förrätten för den som så önskar och inte ska rejsa, så kommer resultatlistan från heat 1. Vi börjar läsa den nedifrån, som de småbilsåkare vi är i detta potenta sällskap. 10 rader upp och ingen Saab i listan, kul! 20 rader upp och fortfarande hittar vi ingen Saab. Har det blivit något fel? Har transpondern gått sönder, eller vad? När vi kommit upp till rad 1 på listan läser vi #56 Saab 93 Dahlen/Tornerhielm/Lindman.
Vi leder Le Mans Classic index of performance efter vårt första heat!
Garanterat en rätt overklig känsla...Funktionärer och medtävlare gratulerar oss. Tillströmningen av intresserade åskådare och nyfikna medtävlare ökar markant i vår depå, där Johan och Niklas med största noggrannhet går igenom bilen inför heat nummer två som ska köras mitt i natten.
Teamets strategi är att Fredrik tar starten och lämnar över till Göran efter knappt halva heatet.
Fredrik får en tuff inledning, då bilen inte gärna vill hoppa igång samtidigt som övriga bilar. Klart sist iväg i det 66 bilar starka heatet. Fredrik kör dock som alltid som en gud och när han kommer in för att lämna över ratten till Göran, så har han kört ifatt de flesta av våra konkurrenter. Göran fortsätter i samma säkra stil, men med ett par varv kvar av heatet så tvingas han slå av på takten, då kopplingen gett upp.
I mål kommer vi dock utan några problem. Det något försiktigare tempot de sista varven gör dock att vi trillar ned en placering i index of performance. Men tvåa är ju inte fy skam det heller...
Våra trogna mekaniker och teamcoordinatorn Kjell förbereder tankning och byte av kopplingswire, så ska bilen vara klar för vårt tredje race, som körs söndag morgon.
Byte av wire tar max 10 minuter, så våra mekaniker, ser fram emot en lugn nattsömn fram på småtimmarna,
Vi förare går för att sova, på Le Mans vis, d.v.s. i våra parkerade privata Saabar i depån, med Ferrari och Matra 12:or ylande som skön ljudkuliss. Bättre än vilken avslappningskur som helst!Kl. 8:45 ringer Fredrik på min mobil för att kolla att jag är vaken och redo för vårt sista heat, som vi ska dela. En snabb morgonduch i kallt vatten i depån och en mycket lätt frukost med frukt och rikligt med mineralvatten gör att jag känner mig redo för att försöka upprepa gårdagens och nattens resultat.
Mekanikerna ser lite slitna ut när jag kommer upp till bilen, vilket strax får sin förklaring. Den trasiga kopplingswiren hade istället visat sig vara en brusten kopplingsarm.
så istället fär 10 minuters byte av wire, blev det meka hela natten när motor och låda skulle ur bilen, svets lånas för att svetsa den brustna armen, sedan tillbaka med alltihop och se till att allt lirade inför finalheatet.
Det blev ingen sömna alls den natten för våra kämpande mekaniker. Men dom fick verkligen visa vilka proffs dom är!
Fredrik tog starten i sista heatet och satter direkt upp ett riktigt högt tempo. Konkurrenterna står nästan still när Fredrik passerar dem en efter en. Att se en Saab 93 -köra- ifrån Lotus XI, Lotus Elite, Porsche 356, och Ferrari 250 GT måste upplevas för att man ska tro det är möjligt.
Den grå två-takts Saaben har under tävlingen blivit något av en publikfavorit,
Alla applåderar fram oss runt banan, speakern pratar ofta och mycket om Saaben från Sverige, även om vi nu inte förstår så värst mycket av vad som sägs på det franska språket.
När drygt halva heatet återstår kommer Fredrik in för det planerade sista förarbytet.
Jag hoppar snabbt in bakom ratten. Långloppsrutinen från bl.a. SLC serien med våra diesel-Saabar känns skön att ha i ryggen nu.
Med maximalt fokus ger jag mig ut på vårt sista pass.
Målet är givet: Vi ska vinna Index of performance!
Jag njuter av vartenda varv och varande meter av banan, Bilen går perfekt.
Det är en otrolig skön känsla att få ta bilen i mål, förbi den svart/vit rutiga flaggan vid vår Le Mans debut.
Ärevarvet är helt obeskrivligt. Publik och funktionärer applåderar, vinkar och gör tummen upp. Jag lovar att gå i mål inför över 80.000 entusiastiska åskådare är en mycket speciell känsla, som ingen av oss aldrig kommer att glömma.
Trots att vi har på känn att det gått bra är det en nervös väntan på det officiella resultatet. Men visst, det blev en seger i Index of performance i vårt 66 bilar starka heat. Dessutom blev vi 38:a i kategorin där enbart fart bedöms. Detta med en bil på blått 750 cc, när merparten av medtävlarna förfogar över motorer med både 4, 6, 8 och 12 cylindrar ibland över 4 liter i slagvolym.
När den stora prisutdelningen sker med pompa och ståt, pokaler och äkta champagne inser vi att vi dessutom får ett pris till.
Ett andrapris i Index of performance, alla heat och kategorier. D.v.s. utöver vår heatseger har vi placerat oss som 2:a av alla 400 deltagande ekipagen!
En helt otrolig och overklig känsla infinner sig hos alla i teamet. Inte ett öga är torrt. I alla fall inte mitt. Detta är for oss alla det största vi upplevt i motorsporten.Kanske dessutom en av Saabs större segar på bana, även om det givetvis är svårt att jämföra förr och nu.
För oss i teamet påminner detta mera om handlingen i de äventyrsböcker man läste som liten grabb.
Det lilla teamet från Sverige, med den lilla och lite udda bilen på Le Mans, vinner första gången man deltager på Le Mans.
Denna goda karamell kommer vi att suga på länge!
/Bosse